Digitala rådgivningsverktyg och tjänster för investeringar

Jag snubblar över fler och fler digitala verktyg för rådgivning och placeringar i aktier. Kanske kan detta vara ett enkelt sätt om man vill investera i t.ex. indexfonder och vill ha hjälp med t.ex. allokering och val av fonder? I USA finns sedan flera år företag som för en billig avgift (ca. 0.25%) bygger en portfölj med ETFer med indexfonder och ser om allokeringen vid regelbundna intervall. Exempel på dessa tjänster är Betterment och Wealthfront.
Det finns både rena placeringstjänsten som tar hand om dina pengar och investerar dessa, sen finns det också en typ av rådgivningstjänster som ger förslag på olika placeringsalternativ, men det är upp till dig att agera och investera. Jag tänkte skriva ned lite tankar om olika alternativ i det här inlägget. Jag har inte fått någon sponsring av de tjänster som jag nämner, men personerna bakom Lysa kontaktade mig för ett tag sen och undrade vad jag tyckte om deras tjänst. Detta är dock ingen jämförelse mellan de olika tjänsterna, eftersom dessa har olika mål och inriktning, utan mer allmänna betraktelser ur en indexinvesterares perspektiv.

Lysa 
Lysa är en tjänst som liknar de amerikanska alternativen som jag nämner i början. Lysa ger möjlighet att bygga upp en portfölj som består av indexfonder av räntefonder.
Först får man svara på diverse frågor om sin ekonomi, risktålighet, och sparhorisont. Sen får man utifrån detta ett förslag på en portfölj med allokering mellan räntor och aktier. Fonderna som man kan investera i är två till antalet, en för aktier och en för räntor. Dessa är fond-i-fonder som investerar i olika index-ETFer mestadels. Man får en väldigt bred exponering mot Sverige och resten världen (inkl. tillväxtmarknader, och småbolag). Just småbolagen och tillväxtmarknaderna gör att fonden sticker ut lite tycker jag eftersom dessa kan vara krångligare och dyrare att exponera sig mot. Jag tycker att Lysas upplägg är rätt bra och avgiften är ganska rimlig: 0.29-0.38% + transaktionsavgifter (som troligen blir rätt låga).
Om man har lite lätt hybris sådär (som jag kanske har?) så kan man plocka ihop motsvarande fonder/ETFer och komma ned till ca. 0.2 % i avgift, alltså lägre än Lysa. Inte helt oviktigt på lång sikt. Men det finns helt klart en poäng att låta någon sköta allokering och ombalansering av portföljen automatiskt, och i det avseende så är avgiften helt okej tycker jag. 

Sigma Stocks

"Gör-det-själv förvaltning. Undvik avgifter genom att spara i aktier utan mellanhänder. Skillnaden blir enorm för dig. Inga förkunskaper krävs".
Sigma Stocks är en tjänst som rekommenderar aktier som du sen kan placera själv i via t.ex. din nätbank. Man prenumererar på tjänsten och den kostar upp till 49 kr/månad. Sigma Stocks utför någon form av analys och screening för en viss marknad som kunden anger och kommer därefter med förslag på en portfölj av aktier. Det finns också ett indexalternativ som är gratis.
"alla bolag som tas fram är stabila och bra prissatta"
Den här typen är citat tycker jag är lite farliga, för hur ska man tolka detta? Speciellt om man inte har några förkunskaper, vilket Sigma Stocks inte tycker att man behöver, så kan man förledas att tro att ens aktier garanterat kommer att prestera bra.
För en indexinvesterare så finns det inte så mycket att hämta här tycker jag. Det är mer för den som tror på aktiv förvaltning och att Sigma Stocks modeller kan leverera. I alla fall så är avgiften inte särskilt hög om man investerar minst 100000 kr (courtage tillkommer givetvis). Men frågan är hur deras modeller avkastar i framtiden?

Småspararguiden
Detta är en form av rådgivningssajt där man t.ex. kan få förslag på bra fonder från olika bankers utbud. Småspararguiden är en hängiven förespråkare av indexfonder. Standardrådet verkar vara 100% global indexfond. Jag gillar också deras ton och formuleringar ("din personliga bankman är en säljare", "spel på aktier är en hobby som kostar pengar"). Det finns dessutom en blogg med många vettiga inlägg om sparande. Här har en indexinvesterare en del att hämta tycker jag och jag brukar följa vad som skrivs. 

Avanzas portföljgenerator
Detta är ett verktyg som Avanza har som hjälpmedel för att designa fondportföljer. Man får olika förslag på allokering och fonder utifrån placeringshorisont. Det verkar som om man i utgångsläget hamnar i ett förslag med aktivt förvaltade fonder som har många stjärnor hos Morningstar. Tyvärr har det visat sig att Morningstars stjärnor inte har något värde för att förutsäga framtiden; fem stjärniga fonder har inte visat sig vara ett sätt att hitta framtida vinnarna. Det finns dock möjlighet att sortera utifrån fondavgift och även bara välja indexfonder, och då kan man få fram vettiga alternativ tycker jag. Dock så är det vid första anblicken inte helt lätt att hitta dessa alternativ. Så för en indexinvesterare så kan Portföljgeneratorn vara ett sätt att få förslag på allokering och se vilka indexfonder som finns som alternativ. 

Opti
"Hitta dina fonder, få en oberoende granskning och jämför med bättre alternativ". Detta är en sorts fondrådgivare, där man vill hjälpa folk att hitta bättre alternativ till sina fonder som man investerar i. Det är gratis om man vill flytta mellan fonder i en och samma bank, förutom när man ber Opti om hjälp att flytta mellan fonder i olika banker, då kostar det 145 kr. För en indexinvesterare så finns det kanske inte så mycket att hämta gissar jag (jag har inte testat tjänsten). Själva fondvalet är ju ganska givet för en indexinvesterare.

Slutord

Ur en indexinvesterares perspektiv så tror jag att det kan finnas en nytta med digitala placeringstjänster. Det finns helt klart en poäng att någon annan allokerar som ombalanserar portföljen, och så att säga skapar en extra barriär mellan dig själv och portföljen. Sen gäller det förstås att hålla koll på avgifterna. En sak som är värd att fundera över är kunskaperna som krävs för att kunna ta till sig och följa råden som man får i de olika tjänsterna. Att tro att man inte behöver förkunskaper kan vara aningen blåögd. Det går kanske bra i en uppgång på börsen, men hur blir det vid en rejäl baisse?

Tankar om allokering

Om man ska designa en portfölj med till exempel indexfonder så ställs man ovillkorligen inför frågan: Hur ska man allokera? Detta är såklart kopplat till sin egen situation; tidshorisont, riskvilja, och engagemang etc. Att bestämma allokering är en smula snårigt tycker jag och det finns många olika förslag och strategier för hur man kan tänka.
Man kan självklart titta bakåt i tiden och se hur olika alternativ har presterar, se till exempel Portfoliocharts för olika alternativ. Jag är dock osäker på om man ska lägga ned så mycket tid på detta titta på historien. Jag tror att det är viktigare att hitta en mix som passar en själv, allt för att rent psykologiskt klara av att investera långsiktigt och hålla fast vid sin portfölj.

Så gör jag
Själv spara jag på lång sikt (minst 15 år) och väljer därför en portfölj med 100  % aktier (15 % Avanza Zero och 85 % Länsförsäkringar Global) . Mina resonemang till att välja denna går ut på att ha en stor del internationellt och sen en bit Sverige så att de största innehaven för de svenska aktierna ligger i paritet med de internationella. Detta är lite taget ur luften, men tanken är att detta är en allokering som jag kan hålla fast vid under en väldigt lång tid.

Några andra alternativ
Den så kallade soffpotatisportföljen, är till exempel en klassiker. Den har 60% aktier och 40% räntor. Man kan alltså konstruera denna med bara två fonder om man vill.
Burton Malkiel, förordar i den i min upplaga av A Random walk down Wall Street från 2012 följande portfölj för någon som är i 20-års åldern: 70 % Aktier, 15 % obligationer, 10 % fastigheter, 5 % kontanter. Värt att nämna att Malkiel har ändrat en del under åren i allokeringen som han föreslår. Detta är kanske ganska väntat, till exempel räntan har ju varierat stark under perioden 1990-idag.
Avanzas portföljgenerator spottar ur sig följande allokering för den mest långsiktiga portföljen: 30 % Global, 25 % Tillväxt, 10 % Europa, 25 % Sverige, 10 % Långa räntor. Oklart dock hur man kommit fram till dessa siffror.

Tillväxtmarknader? 
Tillväxtmarknader är ibland på tapeten, till exempel när jag började investera (2010) var de rätt så heta. Sedan några år senare så var dem iskalla. Jag tror att man ibland missleds av namnet, "tillväxtmarknader". Det låter ju så bra, det växer ju! Det borde bli en bra investering? Till exempel Malkiel propagerar för en ganska betydande vikt i Kina. Även Avanzas portföljgenerator alternativ har en betydande del i tillväxtmarknader (25 %). Men jag håller mig i från tillväxtmarknader, förutom de fåtal procent som ingår i Länsförsäkringars globalfond.
Ett argument för detta är att det inte finns någon korrelation mellan tillväxt i ett lands BNP och överavkastning för dess börs, se till exempel här.
Ett annat argument emot är att det helt enkelt är lite dyrare att investera i tillväxtmarknader än globala och svenska indexfonder, när man tittar på fondavgifter för indexfonder.
Vidare så är lite färgad av mina egna personliga erfarenheter från möten med personer från olika tillväxtländer. Jag tror att om man växt upp under ett totalitärt statsskick som undertrycker befolkningen så hämmar det kreativitet och ifrågasättande, vilket i sin tur hämmar förmågan att analysera och utveckla i näringslivet. Kort sagt så tror inte att Kina kommer att totalt ta över världen och att det inte är nödvändigt att ha en stor vikt av sina aktier investerade i kinesiska bolag. Jag tror att västvärlden kommer att stå sig stark i framtiden också och att företagen här kommer att klara sig bra på den globala marknaden. Ett demokratiskt samhälle med förhållandevis låg korruption tror jag är bra för företagandet vilket sen i sin tur gynnar avkastningen på aktiemarknaden.

Slutord

Jag tror att enkelhet är nyckeln vid valet av allokering. Att hitta en mix som man är bekväm med och sen hålla fast vid den. Och jag menar verkligen hålla fast. Inte lockas av marknader/länder som presterat bra den senaste tiden, eftersom långsiktiga avkastningen i regel oscillerar runt ett medelvärde så brukar en bra avkastning följas av en mindre bra avkastning. Samtidigt är det svårt att tajma dessa svängningar så det är bäst att låta bli och helt enkelt surra sig vid masten när det gäller allokeringen.
Självklart kommer man troligen att ändra i portföljen över tid, till exempel om man behöver en del under pensionen och därför minskar aktieexponeringen, men detta bör nog ske väldigt sällan.