Jag läser ofta att en kompetent och ärlig ägare i kött och blod är en viktig faktor när man ska välja ut bolag att investera i. Finns det en risk att indexfonder, som inte engagerar sig aktivt i styrning av bolagen som man investerar i, bidrar till t.ex. mer tjänstemannastyre och allmän vanvård av börsbolag eftersom man antar en passiv hållning?
Indexfonder kommer på inget sätt skuffa ut grundare, entreprenörer, och arvtagare ur ledning och styrning. Men när mer kapital flödar till indexfonder så kommer följdaktligen de aktiva fondernas andel av denna ägarstyrning troligtvis att minska. Aktivt förvaltade fonder, om de har ett stort kapital, engagerar sig allt som oftast i t.ex. valberedning hos sina portföljbolag. Detta är en baksida med indexfonder. Frågan är i vilken omfattning detta kommer att ske och om det kommer att leda signifikant sämre bolagsstyrning?
Vanguard och Blackrock är de två globala jättarna inom indexförvaltning (de har även en del aktiv förvaltning). Dessa två förvaltar sådana summor att de kan hamna rätt så högt upp i ägarlistorna. Det verkar som om de till viss del inser att de har ett visst ansvar över bolagen, i och med att de har skickat ut brev till ledningen för sina portföljbolag (Vanguard och Blackrock). Sen kan man tycka att ett brev kanske inte är så mycket att komma med, frågan är hur man följer upp sina råd och riktlinjer. Själva tanken med att hålla nere kostnader står ju i kontrast till ett aktivt engagemang. Det verkar som om de inte är särskilt aktiva i ägarfrågor, se till exempel den här artikeln.
För svenska bolag på large cap så kommer indexfondernas ägarandel att öka, och det finns några bolag där (index)fonder finns högt på ägarlistan. Ett exempel är Castellum där BlackRock är största ägare med 5% av kapitalet. Det kan hända att det finns en viss risk att bolagets tjänstemän inte sköter om bolaget på ett bra sätt när det inte finns en tydlig huvudägare och berikar sig själva istället. Men vem kan klaga på Castellum av idag? När jag sneglar så verkar dem göra det mesta rätt.
Jag tror att de riktigt stora riskerna för negativa effekter på bolagsstyrning kan var när indexfonder äger en stor del i mindre (illikvida) bolag. Till exempel så fick det stora inflödet i ETFer som investerar i guldgruvor effekten att ETFen ägde nästan 20% i en rad bolag och alltså närmade sig budpliktsnivåer. Detta gjorde att man var tvungen att styra om sina investeringar till andra bolag.
Det är möjligt att de svenska indexfonderna någon gång ganska långt in framtiden kommer att svälla så att de når en punkt där de måste adressera ägarstyrning på något sätt, likt Vanguard och Blackrock. Det blir intressant att följa. Jag gissar att de svenska indexfonderna inte har några planer för ett sådant scenario. Detta med ägarstyrning kan helt klart bli en av indexfondernas nackdel.
