torsdag 27 april 2017

Digitala rådgivningsverktyg och tjänster för investeringar

Jag snubblar över fler och fler digitala verktyg för rådgivning och placeringar i aktier. Kanske kan detta vara ett enkelt sätt om man vill investera i t.ex. indexfonder och vill ha hjälp med t.ex. allokering och val av fonder? I USA finns sedan flera år företag som för en billig avgift (ca. 0.25%) bygger en portfölj med ETFer med indexfonder och ser om allokeringen vid regelbundna intervall. Exempel på dessa tjänster är Betterment och Wealthfront.
Det finns både rena placeringstjänsten som tar hand om dina pengar och investerar dessa, sen finns det också en typ av rådgivningstjänster som ger förslag på olika placeringsalternativ, men det är upp till dig att agera och investera. Jag tänkte skriva ned lite tankar om olika alternativ i det här inlägget. Jag har inte fått någon sponsring av de tjänster som jag nämner, men personerna bakom Lysa kontaktade mig för ett tag sen och undrade vad jag tyckte om deras tjänst. Detta är dock ingen jämförelse mellan de olika tjänsterna, eftersom dessa har olika mål och inriktning, utan mer allmänna betraktelser ur en indexinvesterares perspektiv.

Lysa 
Lysa är en tjänst som liknar de amerikanska alternativen som jag nämner i början. Lysa ger möjlighet att bygga upp en portfölj som består av indexfonder av räntefonder.
Först får man svara på diverse frågor om sin ekonomi, risktålighet, och sparhorisont. Sen får man utifrån detta ett förslag på en portfölj med allokering mellan räntor och aktier. Fonderna som man kan investera i är två till antalet, en för aktier och en för räntor. Dessa är fond-i-fonder som investerar i olika index-ETFer mestadels. Man får en väldigt bred exponering mot Sverige och resten världen (inkl. tillväxtmarknader, och småbolag). Just småbolagen och tillväxtmarknaderna gör att fonden sticker ut lite tycker jag eftersom dessa kan vara krångligare och dyrare att exponera sig mot. Jag tycker att Lysas upplägg är rätt bra och avgiften är ganska rimlig: 0.29-0.38% + transaktionsavgifter (som troligen blir rätt låga).
Om man har lite lätt hybris sådär (som jag kanske har?) så kan man plocka ihop motsvarande fonder/ETFer och komma ned till ca. 0.2 % i avgift, alltså lägre än Lysa. Inte helt oviktigt på lång sikt. Men det finns helt klart en poäng att låta någon sköta allokering och ombalansering av portföljen automatiskt, och i det avseende så är avgiften helt okej tycker jag. 

"Gör-det-själv förvaltning. Undvik avgifter genom att spara i aktier utan mellanhänder. Skillnaden blir enorm för dig. Inga förkunskaper krävs".
Sigma Stocks är en tjänst som rekommenderar aktier som du sen kan placera själv i via t.ex. din nätbank. Man prenumererar på tjänsten och den kostar upp till 49 kr/månad. Sigma Stocks utför någon form av analys och screening för en viss marknad som kunden anger och kommer därefter med förslag på en portfölj av aktier. Det finns också ett indexalternativ som är gratis.
"alla bolag som tas fram är stabila och bra prissatta"
Den här typen är citat tycker jag är lite farliga, för hur ska man tolka detta? Speciellt om man inte har några förkunskaper, vilket Sigma Stocks inte tycker att man behöver, så kan man förledas att tro att ens aktier garanterat kommer att prestera bra.
För en indexinvesterare så finns det inte så mycket att hämta här tycker jag. Det är mer för den som tror på aktiv förvaltning och att Sigma Stocks modeller kan leverera. I alla fall så är avgiften inte särskilt hög om man investerar minst 100000 kr (courtage tillkommer givetvis). Men frågan är hur deras modeller avkastar i framtiden?

Småspararguiden
Detta är en form av rådgivningssajt där man t.ex. kan få förslag på bra fonder från olika bankers utbud. Småspararguiden är en hängiven förespråkare av indexfonder. Standardrådet verkar vara 100% global indexfond. Jag gillar också deras ton och formuleringar ("din personliga bankman är en säljare", "spel på aktier är en hobby som kostar pengar"). Det finns dessutom en blogg med många vettiga inlägg om sparande. Här har en indexinvesterare en del att hämta tycker jag och jag brukar följa vad som skrivs. 

Avanzas portföljgenerator
Detta är ett verktyg som Avanza har som hjälpmedel för att designa fondportföljer. Man får olika förslag på allokering och fonder utifrån placeringshorisont. Det verkar som om man i utgångsläget hamnar i ett förslag med aktivt förvaltade fonder som har många stjärnor hos Morningstar. Tyvärr har det visat sig att Morningstars stjärnor inte har något värde för att förutsäga framtiden; fem stjärniga fonder har inte visat sig vara ett sätt att hitta framtida vinnarna. Det finns dock möjlighet att sortera utifrån fondavgift och även bara välja indexfonder, och då kan man få fram vettiga alternativ tycker jag. Dock så är det vid första anblicken inte helt lätt att hitta dessa alternativ. Så för en indexinvesterare så kan Portföljgeneratorn vara ett sätt att få förslag på allokering och se vilka indexfonder som finns som alternativ. 

Opti
"Hitta dina fonder, få en oberoende granskning och jämför med bättre alternativ". Detta är en sorts fondrådgivare, där man vill hjälpa folk att hitta bättre alternativ till sina fonder som man investerar i. Det är gratis om man vill flytta mellan fonder i en och samma bank, förutom när man ber Opti om hjälp att flytta mellan fonder i olika banker, då kostar det 145 kr. För en indexinvesterare så finns det kanske inte så mycket att hämta gissar jag (jag har inte testat tjänsten). Själva fondvalet är ju ganska givet för en indexinvesterare.

Slutord
Ur en indexinvesterares perspektiv så tror jag att det kan finnas en nytta med digitala placeringstjänster. Det finns helt klart en poäng att någon annan allokerar som ombalanserar portföljen, och så att säga skapar en extra barriär mellan dig själv och portföljen. Sen gäller det förstås att hålla koll på avgifterna. En sak som är värd att fundera över är kunskaperna som krävs för att kunna ta till sig och följa råden som man får i de olika tjänsterna. Att tro att man inte behöver förkunskaper kan vara aningen blåögd. Det går kanske bra i en uppgång på börsen, men hur blir det vid en rejäl baisse?

tisdag 4 april 2017

Mr. Investor

Med rubriken syftar jag inte på någon ur Wallenbergfamiljen.
Liksom Benjamin Grahams skapelse, Mr. Market, är Mr. Investor en känslig typ vars humör svänger friskt. Mr. Market är oftast Mr. Investors idol och han följer därför honom noga varje dag. Ibland blir han osams med Mr. Market och tycker att denne har fel, men ibland älskar Mr. Investor honom och allt det han gör. När Mr. Market går ner sig i en manodepressiv episod följer ofta Mr Investor med ner. Mr. Investor kan då tappa tron på Mr. Market och helt säga upp bekantskapen. Först när Mr Market repar sig och blir på bättre humör tar Mr. Investor mod till sig och knyter an kontakten igen. 

Mr. Investor samlar in en massa information hela tiden, från bloggar, tidningar, poddar, och analystjänster, samt, när Mr. Market är topphumör, även från kollegor vid fikabordet och från taxichaufförer och skoputsare. Ibland är Mr. Investor systematisk i att samla in och analysera all denna information, men inte så sällan går han på magkänsla när han tar beslut om investeringar.

Vad säger ni, känner ni igen er i Mr. Investor? Jag erkänner att jag gör det.

Detta är förstås inget nytt, så här sade Benjamin Graham: 

The investor’s chief problem and even his worst enemy is likely to be himself.

Jag leker ibland med idén att investera i småbolag, och jag har en idé att skapa en typ av bred småbolagsportfölj, lite liknande det som Solnamannen skriver om men med modifikationer. Men jag avvaktar, kanske är det bara Mr. Investor som sitter på min axel och viskar?

lördag 1 april 2017

Indexinvesteringar goes public!

Vi vill först av allt be om ursäkt, vi har nämligen inte varit helt ärliga mot Er, kära läsare. Det finns ingen fysisk person bakom bloggen Indexinvesteringar. Inläggen har genererats av an artificiellt intelligent mjukvara som är baserad på mönster bland befintliga aktiebloggar. Till exempel så har bloggarens identitet tagits fram genom olika algoritmer för att nå maximal likhet med andra bloggare, och Indexinvesteringar beskrevs följdaktligen som en akademiker i 30-års åldern som totalt nördat ned sig på investeringar. Detta för att skapa en igenkänningsfaktor och lättare att bygga förtroende för indexfonder, i ett led att i lansera nästa steg:



RandomWealth är en spinoff från det svenska startup-fintechbolaget Artificial Cognitive Economics (ACE). Mjukvaran som styr investeringarna har tagit fram i samarbete med Professor Randolph Walker, Fairfax University:

"We are excited and proud to launch what we consider to be a breakthrough and a milestone in money management: Augmented Randomness. This investment strategy will effortlessly create substantial wealth for our customers and revolutionize the way money is managed. Based on our excellent skills in Fortran programming we have developed a neural network-based software which is more random than anything created yet. Our extensive backtesting and forwardtesting has shown that Augmented Randomness will increase alpha, lower beta, and also add some gamma and theta into the mix".

RandomWealth kommer att köpa aktier slumpmässigt på slumpmässig börs i världen. Detta sker vid en slumpmässig tidpunkt och med en slumpmässig positionsstorlek. Skillnaden mot indexfonder är att Augmented Randomness eliminerar sannolikheten att andra investerare kan utnyttja fondens populäritet och förutsägbarhet. Dessutom så kommer det att vara omöjligt att spåra exakt vilka investeringar som gjorts, eftersom det sker genom ett intrikat upplägg med depåer i flera länder. Man får alltså en extremt slumpartad investeringsportfölj som är dold för andra marknadsaktörer. Tjänsten kommer att vara gratis, men med ett premiumalternativ utan reklam (99 kr/månad). 

En rad kringtjänster kommer också att lanseras:

RandomNewsletter (99 kr/månad) med slumpvis utvalda finansnyheter, allt för att undvika confirmation bias. Man kan få information om allt ifrån torrheten i Baltikum, till priset på sidfläsk i Allingsås.

RandomFund. Denna fond kommer snart att lanseras för PPM och är en fond-i-fond-i-fond: en fond som slumpvis väljer ut fond-i-fond fonder, och använder Augmented Randomness för att välja ut och managera dessa. Prof. Walker kommenterar: "I have never understood why you should settle with just a fund of funds, when you can go for a fund of funds of funds." 

Fler fonder och tjänster är planerade. Detta är bara början, låt oss göra denna resa tillsammans!

Stay tuned!

/Allram Falk, C3PO, RandomWealth



lördag 18 mars 2017

Tankar om allokering

Om man ska designa en portfölj med till exempel indexfonder så ställs man ovillkorligen inför frågan: Hur ska man allokera? Detta är såklart kopplat till sin egen situation; tidshorisont, riskvilja, och engagemang etc. Att bestämma allokering är en smula snårigt tycker jag och det finns många olika förslag och strategier för hur man kan tänka.
Man kan självklart titta bakåt i tiden och se hur olika alternativ har presterar, se till exempel Portfoliocharts för olika alternativ. Jag är dock osäker på om man ska lägga ned så mycket tid på detta titta på historien. Jag tror att det är viktigare att hitta en mix som passar en själv, allt för att rent psykologiskt klara av att investera långsiktigt och hålla fast vid sin portfölj.

Så gör jag
Själv spara jag på lång sikt (minst 15 år) och väljer därför en portfölj med 100  % aktier (15 % Avanza Zero och 85 % Länsförsäkringar Global) . Mina resonemang till att välja denna går ut på att ha en stor del internationellt och sen en bit Sverige så att de största innehaven för de svenska aktierna ligger i paritet med de internationella. Detta är lite taget ur luften, men tanken är att detta är en allokering som jag kan hålla fast vid under en väldigt lång tid.

Några andra alternativ
Den så kallade soffpotatisportföljen, är till exempel en klassiker. Den har 60% aktier och 40% räntor. Man kan alltså konstruera denna med bara två fonder om man vill.
Burton Malkiel, förordar i den i min upplaga av A Rondom walk down Wall Street från 2012 följande portfölj för någon som är i 20-års åldern: 70 % Aktier, 15 % obligationer, 10 % fastigheter, 5 % kontanter. Värt att nämna att Malkiel har ändrat en del under åren i allokeringen som han föreslår. Detta är kanske ganska väntat, till exempel räntan har ju varierat stark under perioden 1990-idag.
Avanzas portföljgenerator spottar ur sig följande allokering för den mest långsiktiga portföljen: 30 % Global, 25 % Tillväxt, 10 % Europa, 25 % Sverige, 10 % Låga räntor. Oklart dock hur man kommit fram till dessa siffror.

Tillväxtmarknader? 
Tillväxtmarknader är ibland på tapeten, till exempel när jag började investera (2010) var de rätt så heta. Sedan några år senare så var dem iskalla. Jag tror att man ibland missleds av namnet, "tillväxtmarknader". Det låter ju så bra, det växer ju! Det borde bli en bra investering? Till exempel Malkiel propagerar för en ganska betydande vikt i Kina. Även Avanzas portföljgenerator alternativ har en betydande del i tillväxtmarknader (25 %). Men jag håller mig i från tillväxtmarknader, förutom de fåtal procent som ingår i Länsförsäkringars globalfond.
Ett argument för detta är att det inte finns någon korrelation mellan tillväxt i ett lands BNP och överavkastning för dess börs, se till exempel här.
Ett annat argument emot är att det helt enkelt är lite dyrare att investera i tillväxtmarknader än globala och svenska indexfonder, när man tittar på fondavgifter för indexfonder.
Vidare så är lite färgad av mina egna personliga erfarenheter från möten med personer från olika tillväxtländer. Jag tror att om man växt upp under ett totalitärt statsskick som undertrycker befolkningen så hämmar det kreativitet och ifrågasättande, vilket i sin tur hämmar förmågan att analysera och utveckla i näringslivet. Kort sagt så tror inte att Kina kommer att totalt ta över världen och att det inte är nödvändigt att ha en stor vikt av sina aktier investerade i kinesiska bolag. Jag tror att västvärlden kommer att stå sig stark i framtiden också och att företagen här kommer att klara sig bra på den globala marknaden. Ett demokratiskt samhälle med förhållandevis låg korruption tror jag är bra för företagandet vilket sen i sin tur gynnar avkastningen på aktiemarknaden.

Slutord
Jag tror att enkelhet är nyckeln vid valet av allokering. Att hitta en mix som man är bekväm med och sen hålla fast vid den. Och jag menar verkligen hålla fast. Inte lockas av marknader/länder som presterat bra den senaste tiden, eftersom långsiktiga avkastningen i regel oscillerar runt ett medelvärde så brukar en bra avkastning följas av en mindre bra avkastning. Samtidigt är det svårt att tajma dessa svängningar så det är bäst att låta bli och helt enkelt surra sig vid masten när det gäller allokeringen.
Självklart kommer man troligen att ändra i portföljen över tid, till exempel om man behöver en del under pensionen och därför minskar aktieexponeringen, men detta bör nog ske väldigt sällan.


lördag 11 mars 2017

Teknikskiften och att investera för framtiden

Jag lyssnade på Börspoddens senaste avsnitt där Ola Rollén intervjuades. De diskuterade hur man borde investera i framtiden för att nå framgång. Ola Rollén menade att man måste vara aktiv för att avkasta bra och hitta nischer som växer snabbt, eftersom den globala tillväxten troligtvis blir låg framöver. De menade att köpa några "bra" bolag och lägga dem i byrålådan är förlegat, och att indexfonder är ett bättre alternativ, men om man vill nå en hög avkastning måste man vara väldigt aktiv och engagerad. Jag håller med till viss del om detta, fast med högt engagemang tror jag att det också finns en betydande risk att man presterar dåligt, om det nu skulle visa sig att man är en dålig investerare.
Det här med att försöka pricka olika trender och investerar utifrån dessa, till exempel i nya tekniker, tror jag är vanskligt. Är det rimligt att man måste kunna identifiera långa nya trender och investera i rätt bolag inom denna trend? Min utgångspunkt är att marknaden är ganska effektiv. Man kan möjligen se detta på värderingen på många bolag som agerar inom branscher som förväntas öka framöver, till exempel Internet of Things, e-handel, mfl.

En global indexfond har idag dessa innehav som de tio största:  

Apple
Microsoft
Johnson & Johnson
Amazon
Alphabet
Exxon
JPMorgan
Facebook
Wells Fargo
General Electric

Följdaktligen så har jag alla dessa bolag i min portfölj. Man kan se att det finns en hel del stora teknikbolag med på listan som inte fanns eller var mycket små för 20 år sedan.
Indexfonder är egentligen ett instrument som är ganska bra att plocka upp nya trender och företag. De balanserar ju om med jämna mellanrum så när det kommer nya bolag som blir stora och framgångsrika så kommer de till slut att leta sig in i din indexfond. Visserligen oftast när de blivit rejält stora, men det är ju helt okej tycker jag, jag äger hellre en korg av stora teknikbolag än att jag försöker plocka ut mindre sådana. Och månadssparar man så köper man ett tvärsnitt av marknaden varje månad, och sprider riskerna ytterligare.


söndag 5 mars 2017

Fondbolagens förening fallerar

Fenomenet att man ofta överskattar aktiefonders historiska avkastning, som grupp, är välkänt (survivorship bias). Detta beror på att man missar att ta med fonder som lagts ned eller slagits ihop med en annan. Dessa fonder har i allmänhet inte presterat så bra, det är därför som dem avslutas. Se till exempel denna studie: "Survivorship bias and mutual fund performance"
Trots att detta som sagt är väldokumenterat så stöter jag på det då och då. Nedan är ett exempel från Fondbolagens förenings rapport som heter Fondspecial, sid 14. Man jämför aktiva och passiva aktiefonder för olika tidsperioder (1-10 år).




Det som är understruket med rött i bilden ovan är "Sverigefonder med minst 5 års historik..." Man har alltså bara tagit med de fonder som funnits i fem år eller mer och använt deras avkastning, fonder med kortare historik räknas inte med. Detta gör att man speciellt överskattar de aktiva fondernas resultat, eftersom dessa läggs ned titt som tätt. De passiva fonderna, indexfonderna, är mer statiska och det är främst avgifterna som spelar roll för avkastningen, men visst kan det ha varit någon variant som lagts ned och t.ex. varit lite dyrare än snittet och därför dragit ned detta.

Survivorship bias kan man även se på en hemsida som Fondkollen, Det finns 72 Sverigefonder fonder med som har funnits 10 år, medan 123 som har en historik på minst 1 månad. Noterbart är att indexfonder rankas ganska lågt när det gäller tio år, något som alltså sannolikt beror på survivorship bias.

Jag avslutar med ett citat från Fondbolagens rapport (Fondspecial). Notera användandet av orden risk och chans.

"En fördel med att välja aktivt förvaltade fonder är alltså att spararen har chansen att välja en av de bästa fonderna medan fördelen med indexfonder är att spararen inte riskerar att välja någon av de sämsta fonderna."


lördag 25 februari 2017

En indexinvesterares frestelser

Min övergång till en mer renodlad indexinvesterare tycker jag har gått bra och jag har till exempel  inte loggat in på min depå på mer än en månad. Jag skrev lite om risker tidigare för strukturera upp och försöka kontrollera hur jag hanterar dessa. Men ytterligare en risk för en indexinvesterare är att man börjar glida över och kanske fundera på att investera i enskilda aktier. Ibland så märker jag att det finns små små impulser att kanske läsa på om olika bolag. Det har inte varit någon risk att jag hittat på något dumt, men det är nog klokt att försöka mota Olle i grind. Framförallt gäller detta när jag läser finanstwitter och finansbloggar. Jag läser färre bloggar efter att jag börjat blogga själv, men följer ändå ett antal fortfarande. Kanske är det mest rationellt att dra med ännu mer? Men ger ju samtidigt en viss förkovring och underhållning, och i vissa fall material för blogginlägg.

De senaste veckorna har jag fått några infall och tittade på lite bolagsrapporter. Jag läste Fenix Outdoors och Bahnhofs kvartalsrapporter eftersom jag var lite nyfiken på hur det går för dem. Det behöver förstås inte direkt vara något dåligt, jag äger ju fortfarande aktier i dessa bolag i min "sovande" aktieportfölj. Men borde man läsa kvartalsrapporter som i indexinvesterare? Nej, egentligen inte tror jag. Fast det är nog ingen fara så länge det inte leder till planer och tankar att börja investera aktivt igen. Det behövs kanske några kontrollfrågor för att undvika att man faller in gamla vanor?

Kontrollfrågor för en indexinvesterare som får en impuls att köpa enskilda aktier:
  • Bedömer du att sannolikheten är >75 % för att den aktie du vill köpa kommer att slå index långsiktigt?
  • Har du den tid som krävs för att följa företaget och branschen den verkar i?
  • Vet du något som investerarkollektivet inte vet om aktien som gör att du är säker på att prissättningen är attraktiv?
  • Kommer investeringsidéen från något annat än Twitter eller valfritt Buffettcitat?
Om du har svarat ja på alla frågorna, vänta en vecka och svara igen. Om svaren fortfarande är unisont positiva: be din bank att plombera din depå i tio år, så att inga inloggningar är möjliga under denna tid.

Detta kanske är något drastiskt, till och med John Bogle föreslår att man kan tillåta sig att investera en mindre del av portföljen i enskilda aktier (5 %), som Sensim Steps skriver på sin blogg. Jag vet inte om det skulle fungera för mig, jag tror att det kan vara svårt att hålla det på en så låg del av portföljen när man väl håller på.