Sidor

måndag 30 januari 2017

Aktiesparande - en dyr hobby?


Detta inlägg kan ses lite som en fortsättning på Lundaluppens blogginlägg från 2013 där han jämför Avanzakundernas avkastning med SIXRX. Då såg det inte så bra ut för Avanzakunderna. Nu har det gått några år sen dess och jag tänkte ta tillfället i akt att uppdatera hur det har gått. Jag jämför med Avanzakundernas avkastning med två olika indexfonder, en global och en svensk. Information om Avanzakundernas avkastning kommer från Avanzas årsredovisningar och är ett genomsnitt viktat efter kapital, alltså spelar de sparare med större kapital en viktigare roll för slutresultatet.
Jag vill poängtera att jag på intet sätt vill hänga ut vare sig Avanza eller deras sparare i det här inlägget. Att jag använder Avanza som exempel är att dem, mig veterligen, är de enda som redovisar sina kunders avkastning. Jag gissar att det ser liknande ut för vilken annan bank som helst.


År
Avanza-
kunder
Avanza Zero
Danske Invest
Global Index
2016
6 %
9 %
21 %
2015
16 %
2 %
3 %
2014
8 %
14 %
29 %
2013
17 %
25 %
21 %
2012
8 %
16 %
4 %
2011
-16 %
-12 %
-2 %
2010
16 %
25 %
7 %
2009
43 %
50 %
19 %
2008
-36 %
-36 %
-19 %




Ack.
63 %
93 %
83 %
Snitt/år
6,9 %
10,3 %
9,2 %
Standard-
avvikelse
22,9 %
24,4 %
14,8 %


Självklart är några brasklappar på sin plats här. Avanzakunderna har säkerligen en del av sina pengar investerat på annat håll än i aktier, i t.ex. sparkonto och räntefonder, så jämförelsen med aktieindexfonder haltar en smula. Men av Avanzas årsredovisning att döma är bara en liten del, ca <5% på sparkonto. Dessutom så ser man på svängningarna i avkastning att en klar majoritet har investerats i aktier. Men det vore helt klart intressant att se mer detaljerad statistik, t.ex. medianavkastningen för Avanzakunderna.

Dessa siffror för Avanzakunder är jämförbara med fondsparares avkastning i USA. Dalbar ger varje år ut en uttömmande rapport om fondsparares avkastning. Till exempel så har fondsparare i aktiefonder fått en avkastning på 4,7 % per år i snitt över de senaste 20 åren, jämfört med S&P 500 på 8.2 %. Alltså väldigt liknande siffror som man får när man jämför Avanzakunderna med de olika indexalternativen i tabellen ovan. Dalbar slår fast att investerarnas psykologi är den största bidragande orsaken till den lägre avkastningen, följt av avgifter. Under dessa psykologiska orsaker hittar vi tendensen att köpa dyrt och sälja billigt, samt att hoppa ur marknaden under ett större ras och att inte gå inte igen förrän långt efter det har vänt. Om man tittar på Fondbolagens förenings årsrapport (sid 6) så kan man möjligen se samma tendenser för svenska sparare. Det har skett stora utflöden ur aktivt förvaltade fonder 2011 och 2015, som inte balanseras upp av inflödet i indexfonder. Dessa år har även inneburit de största börsnedgångar de senaste åren. Självklart kan det betyda att spararna dragit sig ur innan nedgången, men att döma av Avanzakunderna så antar jag att man går ur efter att börsen gått ned en hel del, och sen dröjt med att komma tillbaka. Precis som för de amerikanska fondspararna.

Alternativkostnad - ett räkneexempel

Om man tar snittstorleken på kontot för en kund hos Avanza (ca. 410 000 kr) och multiplicerar med den procentsats som kunderna underpresterar ett lämpligt index så får man fram alternativkostnaden för att investera aktivt och inte använda en indexfond.
Om man räknar med att man underpresterar med 2 %, vilket är något lägre än skillnaden mellan Avanzakunderna och indexfonderna i tabellen ovan, så landar man på en alternativkostnad om ca. 8000 kr per år.
För en avkastning för index på 7 % och på portföljen på 5 % så blir alternativkostnaden över en tioårsperiod ca. 138 000 kr.
Givetvis är detta ett grovt tillyxat exempel, men jag tycker att det kan vara en nyttig räkneövning för att exemplifiera alternativkostnaden för att underprestera mot index.

Slutord

Man kan såklart investera aktivt i aktier och fonder under några år och sen utvärdera hur det har gått. Men eftersom man vet svaret på hur man presterar först i efterhand så riskerar det att det blir ett dyrt experiment. Dessutom har man, som det visas ovan, oddsen emot sig när det gäller att överprestera. Givetvis behöver inte lämpligt index vara en korrekt måttstock, man kanske investerar på lite kortare sikt och drar därför ned risken genom att t.ex. inkludera räntebärande papper i portföljen. Men för det stora flertalet tror jag att index är relevant eftersom det är så enkelt och billigt att replikera, och många investerar på lång sikt (pension).

En del säger att det är så kul att investera i aktier, så de skulle inte vilja gå över till indexfonder. Jag har delvis förståelse för detta. Jag tycker själv att det är kul att läsa på om bolag och jag kan till och med få en liten kick när jag köper en aktie och den sedan stiger i värde. Men, det riskerar att vara en dyr hobby, som jag förklarar ovan med räkneexemplen. Visst är själva kunskaperna som man förvärvar om ekonomi, branscher och företagande värdefulla, men hur många skulle svara ja på den här frågan: "Vill du betala 8000 kr per år för att investera i aktier?"




17 kommentarer:

  1. Läser just nu John Bogles "The Little Book of Common Sense Investing", där han lägger fram tydliga bevis för att den stora massan (investerare som grupp) underpresterar index rejält, pga kostnader, skatter, felaktiga val, för hög aktivitet mm. Mycket läsvärt. Ja, det är en bra fråga att ställa sig: "vill jag betala mer för att investera i aktier?". Superbra inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Din blogg verkar också intressant!

      Radera
    2. Tack! Vi är inte så många som bloggar om investeringar i index, det tycks inte vara lika intellektuellt stimulerande som aktier. (Och så har jag själv tyckt!)

      Att kapitulera och erkänna för sig själv att ”jag är inte bättre än genomsnittet” upplevs som motsägelsefullt. Ska jag sikta på det ”mediokra”? Ingen vill ju känna sig medelmåttig. Man intalar sig att ”bara jag läser på lite mer än de andra kan jag slå index”.

      Men investering är en verksamhet där mera aktivitet inte lönar sig, snarare tvärtom. Sitt på händerna! Gör inget!

      De flesta som försöker slå index med enskilda aktier eller aktivt förvaltade fonder misslyckas att göra det, över tid. Undantag finns såklart, men de är försvinnande få. Gissa varför Warren Buffett har sån rockstjärnestatus...?

      Radera
  2. Ett mycket bra inlägg, misstänker att roten till "problemet" är ungefär samma mekanismer som får vissa att tro att de kör bättre än snittet, att deras son är en supertalang i fotboll, att de verkligen vet hur landet borde skötas och att de själva är mer generöst utrustad än snittmannen... //Stavros

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så. Man får ju även höra hela livet att man kämpar på, försöker mer, förbättrar sig, så lyckas man. Men med investeringar så fungerar inte detta alltid, utan en mer passiv strategi är i många fall bättre.

      Radera
  3. Ja i Avanza kollektivet finns det många Walter Mitty och dennes bröder. Man planerar sina inköp vid dessa uppesittarkvällar. Man drömmer och man leker. Fast många tycker det är kul och lärorikt, och spenderar gärna en slant på detta.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var tvungen att googla på Walter Mitty, så nu har jag lärt mig något nytt!

      Radera
  4. Men många små sparare jämför kanske med bank räntan och då är det plötsligt riktigt billigt ;)

    SvaraRadera
  5. Tänkvärt!

    Jag själv har under årens lopp förlorat mycket pengar på aktieaffärer och beskrev i ett inlägg på min egen lilla blogg hur jag rannsakade mig själv genom att jämföra med utvecklingen på index. Sedan dess har jag anammat en mycket annorlunda (för mig) strategi vad gäller aktieköp som hittills har varit bra.

    Jag köper även en del indexfonder och inser att statistiken talar för att det egentligen är det bästa alternativet. Skulle min "nya" aktiestrategi visa sig gå sämre än index några år på raken blir det nog 100% indexfonder även för min del.

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
  6. Kul att du startat en blogg om indexinvestering! Det är ett väldebatterat ämne och alltid intressant att resonera kring! :)

    Ser fram emot många inlägg att kommentera!

    Jag skulle vilja invända mot att du kör Avanza-kunderna som ett slags representativt snitt för marknaden. Snittet av marknaden är ju... index, d v s alla som verkar på denna. Det innebär med andra ord att det borde finns lika många som presterar bättre än index som det finns det som presterar sämre.

    Jag har ingen insyn i Avanza-kundernas egenskaper, men utifrån den debatt som pågår i sociala medier kring Avanza är det förmodligen en viss kategori som dras hit, i form ynge personer i början av sin investeringskarriär med varken erfarenhet eller riskbedömning. Därför det betydligt lägre snittet. Medianen skulle som du skriver vara oerhört intressant att se.

    Tar vi en titt i Nordnets Shareville-portföljer får man ju också en känsla för vilken typ av objekt som finns i folks portföljer ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Hej, kul att du gillar temat för bloggen!
      Jag förstår inte riktigt din kritik. Jag kör inte Avanzakunderna som ett slags representativt snitt för marknaden, utan jag jämför helt enkelt deras avkastning med några indexfonder. Poängen är att snitt-spararen på Avanza underpresterar indexfonderna. Skälen är nog en mix av courtage, fondavgifter och dåligt tajmade affärer.
      Det är fullt möjligt att Avanzakunderna som grupp, rent hypotetiskt, skulle kunna prestera bättre än index. De utgör ju bara en mycket liten del av den total aktiemarknaden. Vidare så är avkastningen kapitalviktad så det är inget som säger att det finns lika många som presterar över som under index, fördelningen behöver inte alls vara symmetrisk runt indexavkastningen.

      Visst skulle det vara kul med mer detaljerad data! Här finns en annan liten ledtråd:
      https://twitter.com/snalandsstenar/status/828520929269542912

      Medianportföljen för för de lite yngre är alltså ganska liten, t.ex. 65000 kr för en 28-åring

      Radera
    3. Tack för länken, skulle vara oerhört intressant att se exempel på typportföljer för de som är 80 år och det som är under 30 ;-)

      Jag har följt bloggkollektivet under många år och har gjort en liknande resa som du när det gäller investeringsstilar, även om jag inte gett upp helt ännu - får se om det slutar med indexinvestering även för mig ;-)

      Apropå indexinvestering eller inte har Långsiktig investering skrivit ett intressant inlägg om detta.
      http://langsiktiginvestering.se/2017/01/illusionen-om-den-garanterade-avkastningen-med-hjalp-av-indexfonder.html

      Någon reflektion?

      Radera
    4. Jag håller med Långsiktig investering om en hel del: det finns inga garantier med att investera i indexfonder och det krävs disciplin för att lyckas. Några saker i inlägget håller jag inte riktigt med om, t.ex:

      "För den nischade grupp som jag tillhör tror jag att totalavkastningen i regel blir högre om man satsar på den investeringsform som motiverar"

      Jag är tveksam till att avkastningen blir högre bara för att man väljer en investeringsform som motiverar. Bara för att det är motiverande så betyder det inte att det är en bra investeringsform. Min tes är att de mera tråkiga, mekaniska investeringsformerna har bättre chans till avkastning.

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Hittade din blogg först nu. Läsvärd! En reflektion som jag själv funderat över är att SIXRX och fondavkastning aldrig tar med privatbeskattning som man själv räknar med i sin egna aktiva förvaltning. Ex. Om du sätter in 100000 kr i Avanza Zero och får 10% avkastning, får du 110000 kr, men sedan måste du betala en skatt på 1400 kr (om de ligger i en kapitalförsäkring), det ger att avkastningen efter skatt blir 8,6%. När Avanza hävdar att avkastningen bland deras medlemmar är lägre undrar jag om de tagit hänsyn till beskattningen eller inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Det var en bra reflektion. Jag vet inte riktigt hur det är med skatter. För ISK så ligger det ju beskattningen helt skilt från depån och beror även på över/underskott av kapital, så där kan Avanza inte räkna in det eftersom de inte vet vad den slutgiltiga skatten blir. Samma gäller för försäljningar i en aktiedepå, dessa skatter betalas eller kvittas i deklarationen.
      Men kapitalförsäkring? Det vet jag inte. Man kan kanske kolla i sin depå för den dag schablonbeloppet dras och se om det drar ned avkastningen.

      Radera